rastlostland

Varför gör hästen så?

En kväll om beteendeanalys.

Föreläsning av Carolina Fransson, rasåsgården, Selånger den 31/10-2012

Carolina Inledde föreläsningen med att berätta att det syns ett ökat intresse för hästens naturliga beteende vilket hon såg som både positivt och negativt. Läran om djurs beteende, etologi, baseras på djurens grundläggande beteende i opåverkat tillstånd. Opåverkat av människan och fångenskap. Därför bör man tillämpa beteendeanalys/psykologi och inlärningspsykologi för att förstå hästens beteende i vår miljö. Vår miljö är inte rent naturlig för hästen, men den ska fungera för hästen för såväl säker hantering som utbildning. Varför den här föreläsningen handlade om Inlärningspsykologi.

När kunskap om inlärning saknas tar man gärna till ”kvasietologiska” förklaringar. Man försöker förklara hästens beteende utifrån en ”naturligt rimlig” synvinkel. Man använder sig av vildhästetologi för att förklara varför hästen är gör si eller så och bortser lätt från att vi till stor del själva format hästen genom vår vardagshantering. Till exempel.

·         Hästen kommer att göra det du vill endast om den ser dig som ledare.

·         Om hästen tjurar visar den tecken på dominans.

Dessa slutsatser är alltså inte vedertaget etologiska utan försök att förklara vad som sker från en naturlig synvinkel i en onaturlig miljö.

NH eller andra träningsmetoder som baserar sig på etologi således ska för den skull inte betraktas som felaktiga, man kan dock se att inlärningsteorin och den ”naturliga” inte kommer till samma slutsatser kring ett problem i många fall.

Så, vad händer då enligt inlärningspsykologin?

·         Hästen lär sig av ägarens feltajmade eftergifter.

·         Hästen har inte lärt sig att överföra ett beteende till olika miljöer.

·         Hästen lyssnar till andra signaler än vad ryttaren tror.

·         Hästen försöker bli fri ett obehag.

Inlärning

Följande  principer och exempel gäller för såväl människor som djur.  Hästen lär sig av vilka konsekvenser ett beteende får. Konsekvenser är det som sker omedelbart efter ett beteende. Man måste också minnas att hästen lär sig saker även då vi inte medvetet/aktivt tränar den. Till exempel då vi leder den eller släpper in den i boxen.

De 5 saker som kan komma av ett beteende:

1.       Något positivt inträffar. Ger ökat beteende/förstärkning.

2.       Något obehagligt upphör eller undviks. Ger ökat beteende/förstärkning.

3.       Något oönskat inträffar. Ger minskat beteende/bestraffning av beteendet.

4.       Något trevligt upphör eller minskar. Ger minskat beteende/bestraffning av beteendet.

5.       Inget händer. Beteenden upphör på sikt/utsläckning.

Några analysexempel

1.       Petra lär in igångsättning. Skänkeltryck läggs till hästens sidor, hästen börjar röra sig framåt och trycket släpper. Förstärkning enl. 2.

2.       Samma som ovan, men Petra håller kvar trycket mot hästens sidor då den börjar röra sig. Beteendet släcks ut enl.  5.

3.       En hingst springer runt i sin box, när han stannar tar ägaren ut honom och tar honom till stoet. Förstärkning enl.  1.

4.       Hästen får godis ur handen och nafsar efter handen, ägaren drar till sig handen och godiset försvinner. Beteendet bestraffas enl. 4.

5.       * Hästägaren borstar sin häst på magen, hästen nafsar och ägaren slutar. Förstärkning enl. 2. *Ägaren ändrar sin borstteknik och hästen står stilla varpå ägaren slutar borsta. Stå stilla belönas enl. 2. En bra metod för att lära hästen tolerera mer av borstningen.

6.       Olika personligheter ger olika resultat. En häst som kommer till sin matte blir kliad i pannan och gillar det, komma fram ökar enl. 1. En annan häst gör samma sak, men det är för hästen likgiltigt, beteendet kommer varken öka eller minska enl.5. En tredje häst som är rädd om sitt huvud utsätts för samma sak, beteendet minskar enl. 3.

7.       Olika situationer eller förhoppningar  ger också olika utslag. En häst som skrapar med hoven på gången och blir tillrättavisad med ett rytande har många olika möjligheter att reagera. Om hästen ville ha uppmärksamhet fick den det och beteendet kommer öka. Om hästen ogillar rytandet kommer beteendet att minska. Om hästen ignorerats kan beteendet släckas ut. Hästen kan också komma av sig av rytandet och sluta tillfälligt för att sedan återuppta beteende, i det fallet fungerar inte rytandet som bestraffning av beteendet även om ägaren kan uppleva det så. Kanske hade hästens tålamod på gången prövats för långt?

Träningstips!

Använd hästens vardag för att träna den och dra nytta av saker i vardagen som hästen tycker om, till exempel utgång till hage, fodring eller en omtyckt ridövning. Genom detta kan man använda sig av Premacks princip, att förstärka något mindre sannolikt med hjälp av något mera sannolikt. Om hästen till exempel tycker om att gå ut i hagen kan man lära den att själv sticka huvudet i grimman för att få komma till sitt mål, hagen. Eller att be om en samlad rörelse precis innan galoppbacken. Detta tjänar i huvudsak inte till att lära hästen att den får X om den gör Y utan om att öka förekomsten av Y i hästens vardag genom att ta hjälp av X,K eller M som hästen gillar.

Man kan också dra nytta av saker som hästen inte gillar genom att ta bort dem i rätt ögonblick och på så sätt öka hästens tolerans för situationen. Till exempel klippmaskinen eller annat den ogillar, detta kräver dock god timing och ett uppmärksamt öga.

Man måste också tänka på att arbeta med ”vad vill jag istället” och inte bara ”vad vill jag ha”. Om en hetsig häst bestraffas för att den rusar ut i stallgången kommer den visserligen inte vilja göra det så ofta igen, men dess behov av rörelse består. I en sådan situation är det lämpligt att lära in något annat som hästen kan göra. Då väljer man helst något som gör att hästen inte samtidigt kan utföra det oönskade beteendet.

Inlärda belöningar som klappningar på halsen ger snarare gillande på grund av eftergiften och ryttarens energi (primärt stärkande) än själva klappen (sekundärt stärkande).  En oväntad händelse kan avbryta ett beteende men ska inte förväxlas med en äkta bestraffning av beteendet. Det är sannolikt att hästen bara kom av sig och snart återupptar beteendet igen. Bestraffningen av beteenden måste ge obehag enl 3 eller 4 för att ge effekt. Det är alltid bäst att träna bort ett beteende innan det uppstår (då du vet att det är på väg) till exempel belöna stilla på gången så hästen väljer det istället för att skrapa. Annars finns risken att skrapandet behövs för att starta det goda/önskade beteendet om man belönar stilla efter skrapandet.

Det spelar ingen roll vad vi tänkt bestraffa eller förstärka, det är hästens upplevelse som räknas. Men, hur vet vi då om träningen fungerar? Vi måste se vad som händer med beteendet över tid. Ökar beteendets frekvens eller minskar det? Om hästen biter mig varje gång och jag daskar till den på nosen har jag inte lyckats bestraffa beteendet utan bara lyckats avbryta det då det händer. En annan taktik krävs. Om ett beteende behöver bestraffas mer än 10-15ggr ska man vara försiktig. Hästen kan få en negativ betingning av situationen kan uppstå istället för en bestraffning av beteendet. Byt metod istället för att frestas att öka obehaget. Och glöm inte bort ömsesidigheten! Både jag och hästen påverkar varandras beteenden då vi interagerar. För att kunna förändra hästens beteende måste jag först ändra mitt eget.

Så! Analysera mera! Varför sker sakerna? Vad vill hästen uppnå/undvika? Vilket känslotillstånd är hästen i då du tränar den? Kommer den associera träningen med den känslan? Vilken känsla har du själv? Hur belönar du? Använder du godis till en mätt häst? För min egen del tar jag med mig mycket av situation och sinnestämning samt effektiv bestraffning från den här föreläsningen. Jag kommer också att tänka mycket mer på ”vad jag vill ha istället” då ett oönskat beteende uppstår. Kanske kan jag stävja oönskat beteende som inte lätt straffas bort genom att lära in något som omöjliggör den oönskade effekten?